Hejdå Maria Wetterstrand – efter Människor och tro

Jag lyssnar på Människor och tro, SR P1, som har Miljöpartiets Maria Wetterstrand som gäst.

Återigen blir det svårare att rösta för oppositionen och mot alliansen. Wetterstrands tankar om skolan som en plats där religionen är motarbetad och hemmet och religiösa friskolan som en frizon där religionsfrihet råder stämmer inte alls med mina åsikt. Jag anser att religionen har en (alltför) utbredd position i den svenska skolan; religionsämnet borde ingå i historia- respektive samhällskunskap-undervisningen. Jag misstänker också starkt att möjligheten att debattera pros and cons i hem där det råder ett starkt religiöst engagemang inte nödvändigtvis behöver nyansera utan i vissa fall snarare begränsar en persons val av livsfilosofi (som inte behöver vila på religiös grund).

Dessutom hänvisar Wetterstrand till barn ur perspektiv som utgår från att t ex barn till buddhistiska föräldrar har rätt till en buddhistisk uppfostran.

Nej, det här gick inget vidare, Maria. Sveriges Obama® lyckas inte leverera hope i det här fallet.

Tidningskrönikan: Flatbush Jewish Journal

Under veckan i New York (”Mainerkoden”-veckan för alla regelbundna GoIndy-läsare) bodde jag i ett judiskt-dominerat område. Ett av många inslag i tillvaron med tydligt judisk prägel är det lokala magasinet Flatbush Jewish Journal (finns tyvärr inte på nätet). FJJ ger en intressant insyn i den judiska communityn i Brooklyn. Samtidigt erbjuder den ett Niagarafall på kvarnen för den person som anser att religionsfrihet betyder ”fritt spelrum för religiösa ledare att begränsa sin flocks frihet”.

Flatbush Jewish Journal - life in schlomotion

Precis som, låt oss säga Fox News, är FJJ tung på åsikter medan den lämnar en del att önska på områden som t ex dagsaktuella händelser. Om man tycker att det är irriterande när andra människor lägger sig i och kommer med oönskade råd och åsikter om ens handel och vandel gör man bäst i att hålla sig borta från FJJ. Tidningen är mer eller mindre ett enormt metronomlikt vaggande pekfinger i papp. En rolig tvist är när en insändare ger tillbaka med samma mynt och läxar upp FJJ. Anledningen är att en av medarbetarna har skrivit ordet ”gud”, vilket resulterar i att läsaren betraktar tidningen som en del av en religiös kanon och därför omöjliggör att tidningen kan källsorteras. Var vänlig och skriv ”g-d” istället, hälsar vännen av ordning. Eftersom det uppenbarligen inte rör sig om nummer två i utgivningen producerar resonemanget bilder i mitt huvud av en stackare som bor i ett hus inrett som en hamsterbur, täckt i tidningspapper där ordet ”gud” har skrivits ut.

En annan detalj som är svår att bortse från är den totala avsaknaden av kvinnor. Inte på något ställe avbildas en enda kvinna. Det finns inte ens en antydan till att det skulle finnas en kvinna iklädd en björnkostym. Inte ens Attitude har en så hög man mot kvinna ratio. I ett (1) läsarbrev förekommer en hustru (i egenskap av att vara gift med en man). Frågan som hon vänder sig till FJJ för att få svar på handlar om hon ska prioritera sin egen eller makens religiösa ritual när/om de clashar. Den som kan gissa svaret är välkommen att skriva in till GoIndy i kommentarfältet. Vinnaren belönas med en fräckis i limerick-form. Kom ihåg att skriva ut födelseort – bidrag från tävlande från ”Smygehuk” har förtur.

Flatbush Jewish Journal - hitta en kvinna på bilden och vinn en kosher skinksmörgås

Om man är en av de som anser att ett militärt ingripande i Afghanistan var befogat på grund av religiösa ledares inskränkningar av kvinnors livsvillkor… osv.

Flatbush Jewish Journal delas ut gratis i delar av Brooklyn, New York.