Heberlein och Odell (Mina fiender 3)

Det har till och från på den här bloggen förekommit vassa kommentarer (i inlägg från mig, inte regelrätta kommentarer) riktade mot etikprofessor Ann Heberlein.

Varför tycker jag inte om Ann Heberlein, frågar sig kanske någon/några av mina läsare? Hon som verkar så klok. Jo, säger jag och flaggar samtidigt för att de läsare som inte har funderat över tidigare ställda fråga lika gärna kan…
– gå och sätta på en kopp kaffe
– göra ett toalettbesök
– twittra medan man sippar en dubbel espresso
– bara logga av och gå ut och njuta av höstsolen
…medan jag redogör för min beef med Heberlein. Det här kommer att ta sin lilla tid…

Jo.

*sätter mig till rätta i en mysig fåtölj vid en öppen brasa*

Ah.

Jag kom först i kontakt med Ann Heberlein genom Sydsvenskan. Jag läste några artiklar av henne i Sydsvenskan och de var OK. Så långt så gott. Med tiden kom dock Heberleins attityd att ändras. Det blev allt mer och mer ett eko av min plågsamma sommar med Ayn Rands ”Världen skälvde/Atlas Shrugged”. Heberlein vidareutvecklade det här draget i sin bok ”Det var inte mitt fel” där hon ondgjorde sig över att svenska folket flyr från ansvar. Jag har inte läst boken. Jag har haft den i min hand. Jag har inte öppnat den. Jag har däremot läst intervjuer med Heberlein i samband med att den släpptes. Hela den här ansvarsdiskussionen gav mig en lite dålig smak i munnen. Lite som när vår svenske kung uttalade sig efter Thailands-grejen. Då han, en av de män som har minst ansvar för sitt liv i hela världen(1), ondgjorde sig över folk i beslutsfattande positioner. Folk som har nått till sina positioner genom att de har tunga meriter eller är folkvalda. Om inte innan den incidenten, där kungen applåderades för sitt mod(2), så har jag efter detta tillfälle alltid betraktat folk som skriker efter ansvarstagande med viss skepsis.

Droppen som fick min Heberleinska tålamodsbägare att rinna över var dock en incident när hon på ett väldigt fult sätt attackerade en församling i Svenska Kyrkan som hon inte tålde i Studio Ett (möjligtvis God Morgon, Världen). Jag önskar att jag hade en länk till det inslaget här men det har nog dessvärre timats ut ur SR-arkivet. Det sättet som hon ”debatterade” mot representanten för församlingen tyckte jag var så nedrigt att jag valde att lägga henne på min lista över fiender.

Över till Odell. Nu i dagarna faller en dom över konstnären Anna Odell. Det var hon som i konstnärligt syfte ”fejkade ett självmordsförsök”. Om det här konstverket kan man ha åsikter. En del är inte ens säkra på att det faktiskt är konst. Jag har själv inte bestämt mig för vad jag tycker om det, mycket beroende på att jag inte har sett det. Detta verkar dock inte vara krav för att man ska få tillträde att uttala sig i den efterföljande debatten så jag fortsätter…

Heberlein har en åsikt om Odell som hon vädrade på Expressens kultursida i samband med ståhejet. Det är OK att hon har en åsikt. Luften är fri. MEN! Till saken hör också att Heberlein har sitt eget track record när det kommer till självmord. Hon har skrivit en bok om sin egen kamp mot att inte ge vika för alternativet självmord. Just det, Heberlein har en komplicerad ”ryggsäck”, som jag inte har något att säga om. Hon har ”issues” och de verkar vara välgrundade i det att de är baserade på trauman som gör dem förståeliga ur min synpunkt. Hon har baserat på detta skrivit en bok med den osvängiga titeln Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (en dålig dag för Jocke Berg). Dessutom så har hon för inte särskilt länge sedan varit anmäld försvunnen vilket fick många att misstänka självmord. Bland annat kan man läsa om det här.

Om man läser artikeln i Aftonbladet om Heberleins försvinnande, av olyckskorparna förmodade självmord, och sedan läser hennes åsikter om Odell dyker två tankar upp i min skalle. Vi börjar med den som kanske är mest lättförståelig och bäst uppbyggd…

1) Är det vettigt att Expressen låta Heberlein recensera Odells handlande? Jag tycker det är cyniskt. Visst är det givande med en insiders view MEN! Jag tycker ändå att det är cyniskt av Expressen att använda (jupp, använda) Heberlein i det här sammanhanget. De vet om att hon har en historia och kanske just därför så slänger de in henne som ett ess i pokerpartiet.

…Och så fortsätter vi med det här Bambi-argumentet:

2. OK. Här är jag ute på hal is och tar gärna emot mothugg. Jag rent av tigger om det. Vad skiljer Odells aktion på bron mot Heberleins frånvaro? Jag tycker nämligen inte att det är särskilt långt avstånd mellan dessa två incidenterna. Jag vågar nog påstå att de resurser som sattes in för att hitta etikprofessorn var lika ”bortkastade” från ”välfärdens kärna” som de resurser som spenderades på konsteleven. Heberlein har mig veterligen inte ställts till svars för detta och krävts på offentlig ursäkt. Det har däremot Odell. Till och med upp i domstol.

Mig veterligen är de flesta självmordsförsök(3) ”rop på hjälp”. Konsekvenserna av dessa blir de samma som efter Odells aktion. Jag hör dock ingen Björklundsk majorstämma dundra om att personer som söker uppmärksamhet genom självmordsförsök (och säkert en hel del av mycket goda skäl) ska dömas till fängelse i debatten. Kan man dra slutsatsen att det är avsikt och inte konsekvens som är grunden för straffet?

Ärligt talat vet jag inte om jag är helt ute och cyklar i mina resonemang(4) men faktum kvarstår: jag tycker inte om Ann Heberlein.

(1) Baserat på min republikanska ådra.
(2) Jo! Jag lovar! Det är sant!
(3) Dåligt underbyggt på konkreta fakta men jag baserar detta på hörsägen och spridda informationsskurar på ämnet självmord.
(4) Det är i de här tillfällena jag önskar att jag hade en redaktör/redaktion att samtala med!(5)
(5) …och förmodligen är det i de här tillfällen som min efterlängtade hittills icke-existerande redaktör/redaktion tackar sin/sina lyckliga stjärnor för att de slipper mig.

Annonser

One Response to Heberlein och Odell (Mina fiender 3)

  1. […] Tidigare har jag dragit paralleller mellan etikprofessor Ann Heberlein (som jag har varit kritisk mot) och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: