Telefonväkteri med Reinfeldt i P1, 27 november

2009/11/30

I fredags spenderade jag eftermiddagen med att lyssna på Fredrik Reinfeldt som satt i Studio Etts telefonväkteri.

Det var inte direkt några nya sidor av statsministern som kom fram. Tvärtom så bekräftades det som åtminstone jag tyckte sedan tidigare.

I lördagens DN skriver Peter Wolodarski om telefonväkteriet och kommer fram till ungefär samma slutsats som jag men med en väsentlig skillnad: där Wolodarski ser en person som inte visar upp några känslor ser jag tvärtemot en person som hela tiden pyr av tillbakahållna känslor.

Det finns något otroligt passivt aggressivt/defensivt över Reinfeldt – som om han hela tiden är tvungen att hålla tillbaka det han i själva verket vill skrika ut.

Telefonväkteriet i sig är det inte mycket att orda om. Det blir den vanliga mixen med företrädesvis äldre lyssnare och människor som anser sig vara trampade på som hör av sig och vill ställa sina frågor. De blir bara statister och på scenen står en ensam aktör och försöker behålla en kontrollerad min, för jag antar att det är det som kännetecknar en statsman i Reinfeldts värld.

Annonser

Arsenal – Chelsea 0-3 (omgång 13)

2009/11/30

Arsenal 0
Chelsea 3
Drogba 41,
Vermaelen (självmål) 45,
Drogba 86

Uff! Återigen visar sig Arsenal vara för tunna när de möter kraftigt motstånd. Det går förträffligt att straffa Bolton, Everton och Birmingham men när det kommer till att besegra något av de andra ”stora fyra” så blir det genast mycket svåra. Å andra sidan så motsäger förra matchen mot Sunderland den här teorin. Istället kanske vi Gunners-supporters får koncentrera oss på att hitta orsaker till kollapsen i skadelistan. Van Persie, Bendtner och Gibbs är borta. Det är ingen bra (bort-)förklaring det heller.

På onsdag är det möte med Manchester City i Carling Cup-kvartsfinalen (bortaplan) och därigenom även en match mot, tills denna säsong, Arsenalspelarna Adebayor och Eboue. Förra mötet var inte vackert att se så det lär bli tufft även den här matchen.


Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 60

2009/11/29

Mainer vandrade ifrån adressen. Han gick med huvudet sänkt. Hans trenchcoat droppade fortfarande av blod och revolvern, fortfarande inte avkyld, brände mot hans ben.

Sirener ljöd och överröstade folkmassan som samlats för att se vad som hade orsakat explosionerna och den efterföljande elden. Människornas ansikten och kläder färgades ljust grå av röken.

Polischef Johansson kom fram till Mainer och räckte honom sin fickplunta. Mainer svepte en klunk whiskey i tystnad.

– Vilka var de? frågade Johansson. Vad var deras agenda?
– Jag kan inte svara på det i nuläget, svarade Mainer.
– Du vill inte säga vem eller vilka som var de skyldiga?
– Det är lite vanskligt om jag, som sitter i riksdagen, ska berätta för vanligt folk vilka som har gjort sig skyldiga till de här morden.
– Du tycker alltså inte att det krävs att du avslöjar vilka de var?
– Det är som sagt vanskligt att jag ska säga vilka de är. Men jag kan avslöja att det rör sig om en elit…
– Kan du inte be någon av dina kollegor, som inte sitter i riksdagen, att de säger vilka de var?
– Det hade inte fått samma mediala genomslag är jag rädd för.

Polischefen skakade på huvudet. Så här kunde det bara inte sluta. Skulle de här personerna i topp-positioner i samhället komma undan den här gången också? Tillsammans med Mainer vandrade han genom folkmassan. Vilket antiklimax…

Det var då en röst i folkmassan plötsligt gjorde sig hörd.
– Se upp Mainer! Den ryska maffian anfaller!


Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 8

2009/11/28

Lislaberg låg tyst och stilla. En gunga vaggade oroväckande. Kanske hade ett barn kommit till skada. Förmodligen inte.

23 människo-liv… Alla hade de varit på Lislaberg. Mainer ögnade inte igenom listan med namn på offren.

Bo Hagman
Björn Tjenstberg
Kaj och Jenny Ahl
Fred Ag-Smysdahl
Bea Näsberg
Jon Isering
Ben Brotsmann
Kim Ono
Bo och Phil Delningsson
Tom Atfors
Adam Saepplers
Ann Fallborg
Jean Stagare
Per I. Skåpberg
Inga Wenner
Elin Stallationsman
Britt Popsson
Bengt Pressberg

Dessutom hade tre holländska turister på besök i Götlaborg strykit med i massakern:

Gert Klaffers
Maerit Ver Tekningen
Bill Der Book


Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 45

2009/11/27

Den ”riktiga spaningen” gav önskad utdelning direkt.

Bara på vägen till adressen som han misstänkte hade något att göra med fallet hade han sett en kommunpamp (män i höga positioner! frimureri?) och en albino. Just albinon (albinot? albinesen? hmm.) fascinerade Mainer och satte igång hans samlade tankekraft. Kunde han möjligtvis sakna känsel på samma sätt som han saknade pigment? Var han en munk? Hade han tatuerat hela sin bleka kropp med mystiska symboler?

Mainer bestämde sig för att ge upp tanken på att han skulle bege sig till adressen och förföljde albinon istället. Plötsligt hörde han någon ropa hans namn, snett bakom sig. Han var upptäckt!


Dekad – Radio

2009/11/27

När man frågar IT-människorna om radions framtid så spår de att radiovågorna dör ut kring 2020. Under 2000-talet första decennium var radion dock live and kicking i allra högsta grad. På sätt och vis har de rätt. Utvecklingen med podcast har varit en liten revolution i sig. Trots det tror jag att någon, någonstans, 2030 fortfarande kommer att svära över en felinställd radio. När jag listar höjdpunkterna i kategorin radio är det svårt att välja. I de flesta andra kategorierna har man andra personers listor att luta sig mot, exempelvis när det kommer till film och musik, där det var sjätte sekund publiceras en ny lista på millenniets 100 bästa inledningstexter respektive trumsolon.

Här tvingas jag spela ut det allsmäktiga ”personliga” kortet. Det här blir alltså en lista på mina radio-minnen som jag ”personligen” anser har varit bäst mellan 2000-2009. Till skillnad ifrån det tidigare publicerade inlägget om kategorin ”TV-serier” så inkluderar jag radio-program som började sändas innan första januari 2000. Fråga mig inte varför.

Vi börjar med att beta av medaljplatserna under söndagkvällar med frekvensen inställd kring de höga 90 på FM-bandet. Det var där som P3 under 12 år sände kulturprogrammet Flipper. Roger Wilson, Uje Brandelius, Marcus Lindeen och Lo Kauppi var några av programledarna som kom och gick men programmet hade imponerande jämnhög kvalitet och skärpa genom hela sin produktion. Flipper lyckade kombinera angelägen kulturjournalistik med den nyaste och bästa popmusiken. Än idag kommer jag på mig själv med att känna igen personer och fenomen – bara för att minnas att det var genom Flipper som jag kom i kontakt med dem i första hand.

Om Flipper var klassisk kulturjournalistik med ett tonläge som visade respekt för unga vuxna är Maria Svelands och Johanna Langhorsts Heliga Familjen (P1) växlande passivt aggressiv och till och från exploderande upplevelse. Serverat lagom till frukost i den ”vuxna”, talade kanalen har det åtminstone fått reaktionärer som Marcus Birro och Göran Hägglund att sätta kaffet i halsen. I båda fallen, när de bjöds in till programmet, eller rättare sagt programmet bjöd in sig till dem visade det sig att de inte hade lyssnat särskilt noga. Att programmet sändes var nog för att väcka vrede hos Birro-Hägglund-falangen. Sveland och Langhorst lyckades med sin tesdrivna radio och sitt stora engagemang att väcka liv i en diskussion (feminismen) som vissa hellre ville ha dödförklarad. Själv fick jag ett tungt argument för att stanna hemma på fredagkvällarna.

Tredjeplatsen går till inte till ett radioprogram. Inte ens till en radiokanal. Istället går det till The Guardian Audio & Podcasts. Medan svensk privatradio jönsar till döds mellan samma låtar som de spelade för en timme sedan och svenska tidningar hellre försöker att yngla av sig till TV-mediet (hjärtskärande tafatta diskussioner mellan Dagens Nyheters ledarskribenter, Expressens försök till sport-TV och Fredrik Virtanens flat line) ger sig brittiska The Guardian in på radio-territoriet. Bra prat-radio alltså. Media Talk ger BBCs Media Show hård konkurrens och om Radio Rixs ofattbart populära trojka skulle inte få en syl i vädret i jämförelse med takt och ton i fotbollspodcasten Football Weekly. BBC, som jag tyvärr tvingas lämna utanför medaljplatserna i radio-kategorin, har en bra sparringpartner att träna sina muskler mot i The Guardians radio-satsningar.

Medaljplatserna – kategorin Radio:
Flipper (Sveriges Radio, P3)
Heliga Familjen (Sveriges Radio, P1)
Audio & Podcasts (The Guardian)

Runner-ups – kategorin Radio:
BBC podcasts (British Broadcasting Corporation, BBC), Frispel (Sveriges Radio, P3), Nya Vågen (Sveriges Radio, P1), P3 Dokumentär (Sveriges Radio, P3)


Arg insnädare

2009/11/26

Till regerignen

hej reggeringen.

Sedan man bygde köp centrat entrè vid värnhem är det gättedyrt att parkera. Ska vanlikt folk inte ha någon stans att parkera kanske?

är ni nöjda nu? eller?!?

Ska man inte kuna ha en egen bil om man är en vanlig folk nu för tide? är det det som finans ministern vil? att vanlikt folk inte ska få ha bil.

jag tyker att någonm åste av gå. så här kan det bara inte få var. eller?!?

/arj insendare