Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 10

Mainer befann sig nu på platsen som utgjorde den röda tråden för morden: framför Lislabergs stora scen. Samtliga av offren hade befunnit sig på just den här platsen vid samma tillfälle den där olycksaliga sensommarkvällen.

Mainer stod länge och klurade på vad som kunde vara orsaken till att de här människorna, de som hade familj, arbetade, tog semester och levde sina liv som folk gör mest, hade bragts om livet.

Medan han stod där, bara brydde sig om sina egna affärer, tog en rejäl klunk whiskey, cyklade en man förbi. Mainer tvekade inte en sekund. Han slängde sig upp på en närastående cykel och satte av efter mannen. Någonstans, vem vet var, var det just nu ytterst osannolikt att tre kvinnliga, halvnakna dvärgar brottades, men bilden av de tre vertikalt utmanade individerna gick i repeat-läge i Mainers huvud. Mainer var nära att knappa in på cyklisten men tvingades stanna vid ett rödljus. Jakten var förlorad. Cyklist, vem det nu var och vad denne än må haft att göra med mysteriet var fortfarande höjt i dunkel.

Mainer skakade sitt huvud i förtvivlan. Han tog en rejäl klunk whiskey.

Annonser

4 Responses to Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 10

  1. Cecilia skriver:

    Elegant lösning.

    • Indy skriver:

      Vi skulle kunna nöja oss med att konstatera att det blev något slags ”lösning”.

      ”Elegant” är ett ord som jag sparar till tillfällen då jag ombes beskriva Sven-Bertil Taube eller Cesc Fabregas prestationer på fotbollsplanen.

  2. Cecilia skriver:

    Själv är jag som du ser betydligt mer frikostig med ordet. (Cesc vem??)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: