Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 45

Den ”riktiga spaningen” gav önskad utdelning direkt.

Bara på vägen till adressen som han misstänkte hade något att göra med fallet hade han sett en kommunpamp (män i höga positioner! frimureri?) och en albino. Just albinon (albinot? albinesen? hmm.) fascinerade Mainer och satte igång hans samlade tankekraft. Kunde han möjligtvis sakna känsel på samma sätt som han saknade pigment? Var han en munk? Hade han tatuerat hela sin bleka kropp med mystiska symboler?

Mainer bestämde sig för att ge upp tanken på att han skulle bege sig till adressen och förföljde albinon istället. Plötsligt hörde han någon ropa hans namn, snett bakom sig. Han var upptäckt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: