Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 60

Mainer vandrade ifrån adressen. Han gick med huvudet sänkt. Hans trenchcoat droppade fortfarande av blod och revolvern, fortfarande inte avkyld, brände mot hans ben.

Sirener ljöd och överröstade folkmassan som samlats för att se vad som hade orsakat explosionerna och den efterföljande elden. Människornas ansikten och kläder färgades ljust grå av röken.

Polischef Johansson kom fram till Mainer och räckte honom sin fickplunta. Mainer svepte en klunk whiskey i tystnad.

– Vilka var de? frågade Johansson. Vad var deras agenda?
– Jag kan inte svara på det i nuläget, svarade Mainer.
– Du vill inte säga vem eller vilka som var de skyldiga?
– Det är lite vanskligt om jag, som sitter i riksdagen, ska berätta för vanligt folk vilka som har gjort sig skyldiga till de här morden.
– Du tycker alltså inte att det krävs att du avslöjar vilka de var?
– Det är som sagt vanskligt att jag ska säga vilka de är. Men jag kan avslöja att det rör sig om en elit…
– Kan du inte be någon av dina kollegor, som inte sitter i riksdagen, att de säger vilka de var?
– Det hade inte fått samma mediala genomslag är jag rädd för.

Polischefen skakade på huvudet. Så här kunde det bara inte sluta. Skulle de här personerna i topp-positioner i samhället komma undan den här gången också? Tillsammans med Mainer vandrade han genom folkmassan. Vilket antiklimax…

Det var då en röst i folkmassan plötsligt gjorde sig hörd.
– Se upp Mainer! Den ryska maffian anfaller!

Annonser

12 Responses to Mainer vid Götlaborgspolisen, kapitel 60

  1. LillaFossil skriver:

    Mainer, Mainer! Jag kommer att tänka på drömlösa nätter när jag läser den här texten.

  2. LillaFossil skriver:

    Blir det inte tomt efteråt, bävar du?

  3. LillaFossil skriver:

    Vad kan det tänkas vara, inte ersättning utan nästa projekt?

  4. LillaFossil skriver:

    Läs Aliide, Aliide av Mare Kandre. Säg sedan vad du tycker! Det är en mörk och fantastisk barndomsskildring.

  5. LillaFossil skriver:

    Tror förresten inte ersättningar finns, utom dåliga kopior och jämförelser som bara gör en ledsen!

    • Indy skriver:

      Sing your song about all the sad imitations that got it so wrong
      It’s like a later ”Tom & Jerry” when the two of them could talk
      Like the Stones since the Eighties, like the last days of Southfork.
      Like ”Planet of the Apes” on TV, the second side of ”‘Til the Band Comes in”
      Like an own-brand box of cornflakes: he’s going to let you down my friend.
      (”Bad Cover Version”, Pulp)

  6. LillaFossil skriver:

    Hur är en glad imitation?

  7. LillaFossil skriver:

    Alltså en medveten? Finns förvisso dåliga (eller sorgliga) som är medvetna men jag tror glada alltid måste vara medvetna, medan de dåliga ka n vara både och.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: