Sommarföljetongen – kapitel 39

Vattnet blev mörkare och mörkare. Hans kamp mot tången och det kalla, svarta vattnet var förgäves och varje försök att bryta sig loss ur dess grepp förde honom bara djupare ned.

Richard slutade att kämpa emot. Det var över.

Plötsligt såg han, genom sina halvslutna ögon, en skugga genom vattnet. Någon stod på bryggkanten och sträckte sig mot honom!

En kommentar till Sommarföljetongen – kapitel 39

  1. Walter Stadtdorf skriver:

    En litteraturkritiker!

    Snälla, låt det vara en litteraturkritiker som har färdats i en modifierad DeLorean DMC-12 tillbaka genom tiden för att dränka den unge Richard Arriso innan han hinner utföra fler attacker på vår syn på bildning och vad som räknas som litteratur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: