Höstkrönikör: Willy Horizont om vår framtid

Genom det öppna fönstret till arbetsrummet hör jag barnbarnens glada stim ifrån min trädgård. Det ger hopp om framtiden. Det är nämligen barnen som är vår framtid. Det är de som en gång kommer att ta över den jord som vi idag lånar.

Lånar och lånar, ja. Ibland känner man sig nästan tvungen att säga ”rånar”.

För det är väl det vi alla gör, så där till mans, när vi kör omkring i såna där löjligt stora SUVs, köper skivor av Lady Gaga och krigar. För krig, det är något som de vuxna gör.

Inget barn vill ha krig. Krig är dåligt.

Tänk hur det hade varit om barnen hade fått bestämma. Då hade det inte krigats i världen och det hade sett annorlunda ut.

Inspirerad av barnbarnens glada rop utanför mitt fönster sätter jag handen till tangentbordet och börjar att skriva en sång. Musiken är Elgars ”Pomp and Circumstance”, en fin bit, och sången skulle passa mycket bra på till exempel skolavslutningar eller bemärkelsedagar. Det är fritt fram att använda den. Jag kräver inga royaltys.

(mel. Pomp and Circumstance)

Alla ni som är vuxna,
sluta bråka och slåss
Tänk på oss som är unga
ta och lyssna på oss,
Raj, raj raj raj… osv

Efter de två första stroferna tog inspirationen slut. Så kan det vara ibland. Det är välkommet med förslag till fortsättning.

/Willy Horizont, professor i Historia.