8. Romarbrevet 2009

Logos Logos

Kvällssolen lyser över Piazza di Spagna, ”Spanska torget”, med sin breda trappa. Romare och turister börjar komma fram efter eftermiddagsluren och torget fylls av folk.

Piazzan är startpunkten för gatorna med exklusiva designerkläder, Patsy och Edina-territorier.

Samtidigt går det inte att ta butikerna och deras hundra euros-t-shirts på fullt och blodigt allvar. En av anledningarna till detta är de otaliga afrikanska unga män som vandrar ned för gatan med minst 10 dolce gabbana-, louis vuitton- och hugo boss-väskor hängandes över sig.

7. Romarbrevet 2009

Roma, shit aperta

Bland souvenirer och bilder på Colosseum och Påven så hittar vi en kalender med bilder på Mussolini.

6. Romarbrevet 2009

På vägen mellan staden Bergamo och flygplatsen har fascister klottrat på en mur att ”Bergamo är deras stad” och slagord för Forza Nuova.

5. Romarbrevet 2009

Tu Brute

På stranden. Plötsligt reser sig en man från en handduk.

Över ryggen har han en tatuering av Che Guevara. På ena armen har han en tatuering av röd stjärnan. Mannen är i de sena trettio/tidiga fyrtio, har rakad skalle och ser ut som en man som först stampar sönder dina fingrar och sen tvingar dig att äta upp resterna av dem.

Mannen plockar ihop sina grejer och lämnar tillsammans med sin fru och sina tre barn.

4. Romarbrevet 2009

Cocobello Notte

…Och när vi diskuterar italienska medelålders snubbar som försörjer sig inom branscher som det är svårt att se några som helst karriärmöjligheter i: kokosnötsförsäljaren på stranden.

I ett land där 90 % av handeln utan kassaapparater och kvitton på stränder, gator och torg bedrivs av mörkhyade gentlemän så är kokosnötsmannen alltid(1) italienare.

Den välvilliga, kanske naiva, teorin är att kokosnötsmannen har en fruktbutik varifrån han säljer frukt off season, så att säga.

Den tuffare, måhända orättvisa, teorin är att kokosnötsmannen är en patetisk övervintrad strandraggare.

(1) Alltid med modifikation. Jag har aldrig sett en utomeuropeisk kokosnötsförsäljare.

3. Romarbrevet 2009

Vulgar Latins

Plötsligt så sitter han/hon bara där. På andra sidan gångvägen i den lilla parken. Han/hon är klädd i mörka solglasögon, ljusa jeans, en grön blus och ett par sandaler. Kombinationen av den rejäla hakan och de stora fötterna avslöjar att det inte är en född kvinna. Det är svårt att låta bli att iaktta honom/henne.

Ännu svårare är det för en man i de sena trettio/tidiga fyrtio. Han, klädd i vita shorts och och en ful, aningen skrynklig pikétröja med en aning gles hockeyfrisyr, väljer att sätta sig bredvid trots flera lediga parkbänkar. Snart får de sällskap av en somalisk man. Hur vet jag att han är somalier? Jo, jag snappar upp ordet ”Mogadishu” i den italienska dialogen.

Ett tag ser det ut som den lätt surrealistiska trion har ett fungerande samtal. En allians av utstötta och missanpassade. Idyllen tar dock abrupt slut. Han/hon reser sig plötsligt och tonfallet avslöjar att han/hon inte är nöjd med samtalets utveckling. Rasande trampar han/hon bort och jag kan inte låta bli att ta en sista koll på de enorma fötterna.

2. Romarbrevet 2009

Slacks Romana

Längs med Colosseum rör sig en strid ström med turister. Det är massor av amerikaner och asiater. Hur tråkigt klyschigt det än må låta så märks de förstnämnda genom att göra sig hörda. Asiaterna sticker ut eftersom det är ytterst få utom-européer i Italien, om man bortser från de unga afrikanska männen som släpar på enorma mängder kopior av exklusiva väskor och klockor.

I sorlet och stöket så fascineras jag av en kategori människor. Nej, det är inte de sydasiatiska männen som kontrollerar väsk- och klockförsäljningen just vid Colosseum. Istället är det de medelålders italienska männen som poserar som romerska soldater och gladiatorer. De är alla väderbitet solbrända, rätt vältränade även om man skymtar en begynnande kulmage bakom harnesket.

Vad får dessa män att dag efter dag ta på sig kostymer av varierande historisk korrekthet? Även om många har ordentliga utstyrslar så ser många kostymer ut som Buttericks-rip offs på Asterix-utstyrslar.

1. Romarbrevet 2009

Il Ducebag

Överallt tycks de dyka upp. De unga männen med en bred mohikan, rakade eller snaggade sidor och långt hår i nacken. Inte sällan kort, lockigt och blonderat hår på toppen.

I Bergamo ser jag två exemplar som blir plockade av lika många poliser utan direkt anledning. De sitter och chillar på en parkbänk när lagens långa arm tar deras ID och sedan håller dem för en kontroll med HQ.

Budskapet är solklart. Det rör sig om en kriminell frisyr.