Riksdagvalet 2109

2009/09/29

I valet 2108 hände det. Det var nämligen valet då de ”nya partierna” gick om ”gammelpartierna”. Medan gammelpartierna fortfarande brydde sig om höger- och vänsterskalan och byggde på ideologier koncentrerade sig istället ”de nya partierna” på integritetsfrågor. Resultatet av 2108 års val blev att 12 stycken nya partier tillsammans lyckades få 52 % av rösterna medan de traditionella höger- och vänsterpartierna fick 24 % var.

De nya partierna tillträdde som regering men upptäckte snart att en stor del av frågorna som de tvingades ta tag i inte var kopplade till personlig integritet. I de här frågorna hade man inte arbetat fram någon policy eftersom man gemensamt hade valt att fokusera på enbart den personliga integriteten med fokus på fri fildelning.

Efter ett år av stillastående lagstiftning på samtliga områden som inte vagt kunde kopplas till integritetsfrågor gjordes ett omval. För att undvika 2108 års situation beslutade riksdagen sig för att införa en 10 % spärr. Detta i sin tur tvingade riksdagens 12 integritetspartier att profilera sig för att kunna åtskiljas.

I den här processen kom man fram till att det viktigaste inte var att ha en åsikt utan att framförallt vilja lyfta debatter. Debattlyften kom i form av allt mer och mer desperata utfall mot allt och alla. Ett parti valde t ex att föreslå att man skulle skjuta alla hundar i Sverige. När de sedan ställdes till svars för utspelet svarade de att de inte alls ville skjuta några djur men att de var nöjda med att de hade lyckats lyfta debatten om hur vi behandlar våra fyrfota vänner. Andra förslag var att dra in på boulé för gamla människor eller att förbjuda utlandsfödda att bränna upp papperspengar.

Riksdagsvalet 2109 kom att bli Sveriges sista riksdagsval.

Annonser

Flyget 2109

2009/09/02

Efter att under 1900-talet ha strävat efter ökad komfort och trivsel ombord trappades service-standarden ombord på civila flygplan stadigt ned under det tidiga 2000-talet.

Kring 2020 hade flygplansmaten helt avskaffats och den som önskade äta ombord var hänvisad till att köpa maten innan de steg på och förvara maten i ett för ändamålet special-anpassat fodral. Fodralet räknades som handbagage. Under samma tid hade passagerarna sett benutrymmet minska med 63 %, vilket 2056 ledde till att det enbart fanns ståplatser. Trots rapporter om skadade passagerare vid start och landning, var det låga priset på flighterna något som fortfarande lockade kunder.

För att möta konkurrensen från lågprisflygbolagen lanserade de sista överlevande ”klassiska” flygbolagen sitt motdrag under 2060-talet. Motdraget var så kallade S&M-resor där passagerna, visserligen till ett högre pris, utsattes för en mer utstuderad tortyr. I en klassisk lång-etappflygning ingick, förutom ett kallt, blött golv att ligga på, enerverande hög musik, piskrapp och minst ett timslångt förhör.

2109 kontrade lågprisbolagen med att erbjuda superbilliga enkelflygturer där passagerarna dumpades ute i havet. Detta innebar slutet på det det civila passagerarflyget.


Google-speak 2109

2009/08/31

Efter att under det tidiga 2000-talet ha gjort sitt företagsnamn till den allmänt vedertagna termen för att söka information på Internet kom Google att koppla ett allt mer och omfattande grepp om samtliga språk.

I mitten av 2000-talet hade Internet i sig självt blivit synonymt med Google efter en rad friendly take-overs, jämförbara med affären där Google köpte Youtube. Termer som att ”mejla”, ”surfa” och ”koppla upp sig mot nätet/Internet” hade alla ersatts av termen ”to google”

Under 2000-talets sista två decennier bröt sig termen loss från den digitala världen och även verb som  ”leta”, ”forska”, ”undersöka” med synonymer var nu utkonkurrerade av det allt mer dominanta ”to google”.

2109 släpptes den sista upplagan The Oxford Dictionary of English i digital form. Filen som innehöll det samlade engelska ordförrådet, som sedan 2074 var det officiella världsspråket, var 42 kb stor.


Pegasus-influensan 2109

2009/08/26

I takt med att jordens djurarter ständigt minskade på grund av klimatförändringar och avskogning under 2000-talet och det ökade antalet globala influensa-epidemier blev det under 2100-talet allt svårare att döpa influensor.

Efter coloradobagge-influensan 2097 valde därför Världshälsoorganisationen (WHO) att döpa influensa-epidemin som bröt ut 2099 till Minotaur-influensan. Därefter följde en 20 år lång period där samtliga influensor döptes efter fantasy-djur.

2019 tog även fantasy-djurnamnen slut.

Den globala influensa-epidemin som bröt ut 2022 döptes efter Idol-vinnaren Kevin Borg.


Reith lecture – Michael Sandels föreläsning om Bio-engineering

2009/07/03

Michael Sandel (1953-) är politisk filosof och professor på Harvard University. Läs mer om honom här eller här (den senare länken är rätt rolig).

Under rubriken ”A New Citizenship” gjorde Sandel en rad föreläsningar för BBC radio 2009. En av dessa föreläsningar handlade om bio-engineering (jag tillåter mig att blanda engelska och svenska termer i den här texten). För den som vill veta mer om grunderna i bio-engineering så hänvisar jag till Wikipedia, se länk här, med alla om-och-men som det innebär. Läs med försiktighet och kritiskt grundinställning.

Sandel inleder sin föreläsning med följande case(1) som jag har satt upp i stolpform. Det är inte Sandels disposition.

1. Ett par där båda är döva önskar få ett barn.
2. Paret består av två lesbiska kvinnor/lesbianer (2)
3. Paret betraktar dövhet (deafness) som en kulturell identitet, inte som ett handikapp. De vill att deras barn ska tillhöra deras kulturella identitet.
4. En av de två kvinnorna låter sig insemineras med sperma från en man som är döv och vars förfäder har varit döva i fem generationer tillbaka.
5. Paret får en döv son.

Paret hängs ut offentligt och blir anklagade för att ha utfört en omoralisk handling eftersom de har avsiktligt skaffat sig ett barn med ett handikapp. Paret står fast vid att de betraktar dövheten som kulturell identitet istället för handikapp (bloggarens anmärkning: argumentationen här påminner om att människor inte är funktionshindrade utan att det är vår omgivning som inte är anpassad för människan). Om man anser att paret har begått en omoralisk handling, vad är det som är det omoraliska:
1. Att de har fött en döv son?
2. Att de har ”designat” fram dövheten?

Om man riktar in sig mot punkt 2, vad gör detta mer omoraliskt än, låt säga, om man byter ut egenskapen ”döv” mot t ex muskelmassa, minne och kön. Sandel ger här tre exempel där vi har möjlighet att enhance (intensifiera/förhöja) och påverka egenskaper hos människor.

Först tar Sandel upp exemplet med muskler. Forskare har kunnat designa en mus vars muskler inte förtvinar med ålder, vilket annars drabbar alla levande varelser. Att vi skulle kunna använda (blog anm. redan använder?) detta för att hjälpa äldre människor eller människor med muskelsjukdomar är något som de flesta sympatiserar med. Frågan är hur vi ser på samma sak om man skulle utnyttja detta för att skapa en människa som designad för att vara t ex toppidrottsman. Sandel tar upp två motargument:

1. Safety/Säkerhet: Sen decennier tillbaka är vi medvetna om att steroider kan få idrottsmän att prestera bättre resultat. Samtidigt vet vi att steroidbruk innebär en hälsofara för brukaren. Kan vi bortse från säkerhets-argumentet om vi tar fram en steroid som inte äventyrar brukarens hälsa?

2. Fairness/Rättvisa: Om vi ser till idrottsaspekten; är det rätt att en idrottare med genetisk förhöjd prestationsförmåga tävlar mot en idrottare som ”enbart” har lagt ned år av träning för att nå toppnivå? Sandel tar upp två ståndpunkter mot detta; dels att det är orättvist och dels att den genetiskt designade atleten är bisarr i, odesignade människors, ögon. Men om alla som någon kommer (eller inte kommer) att utöva idrott på toppnivå får tillgång till den här gentekniken, har vi då kommit förbi problematiken om rättvisa? (Blog anm. Samtidigt skulle ståndpunkten om att superatleten är en bisarr skapelse falla om superatleten var normen).

Det andra exemplet som Sandel tar upp är möjligheten bio-engineering ger oss att på samma sätt intensifiera/förhöja minneskapaciteten, något som även det med stor framgång har tillämpats på möss. Återigen är det få som motsäger sig detta när det kommer till att hjälpa demens– och Alzheimerpatienter men varför inte nyttja detta på friska människor också?

När det kommer till kön har vi en lång historia av hur människan på flera olika, mer eller mindre vetenskapliga, ofta skrockfulla, metorder ansett sig kunna välja kön på sin avkomma. Nu förtiden kan vi, med hjälp av medicinsk utrustning som samtidigt avslöjar om ett foster bär på en sjukdom eller ett handikapp, förutse om ett barn är man eller kvinna. Sandel pekar här på att i Kina går det 120 pojkar per 100 flickor och att förhållandena i delar av norra Indien är 140 pojkar per 100 flickor. Det är uppenbart att tekniken används för att gynna födseln av pojkar. Begår vi ett moraliskt fel om vi använder samma teknik för att återskapa balans?

Så, vad är moraliskt fel i att designa människor? Sandel pekar på en rad punkter som man kan angripa ämnet på. En angreppspunkt är att det är ett sätt att komma förbi ”hårt arbete”.(3) Vi har större respekt för en skicklig fotbollsspelare som har nått sin stjärnstatus genom hårt arbete i jämförelse med en fotbollsspelare vars bollkänsla och styrka har designats fram.

En annan poäng som Sandel tar upp är att vi rör oss bort från konceptet ”gift” (talang/gåva/begåvning), en slumpmässig (blog. anm. mycket viktigt ord!) egenskap som historiskt inte har kunnat avlas fram. Även om två föräldrar som har utmärkt sig som högpresterande idrottsmän får ett barn tillsammans spelar slumpen in och deras gemensamma avkomma kommer automatiskt inte vara högpresterande idrottsman. Samma sak gäller även omvänt, att två soffpotatisar kan välsignas med en avkomma som faktiskt blir en toppatlet.

Föräldrar har inte kunnat hållas fullt ut ansvariga för sin avkomma.

Sandel åberopar en teolog (blog. anm. Jag har tyvärr inte funnit teologen ifråga) och dennes tankar om ”openness to the unbidden”. Som förälder är man tvungen att vara öppen för att man kan få ett barn som inte exakt överensstämmer med ens förväntningar eller förhoppningar. Idag är många (blog. anm. Här jag inte helt säker på Sandels formulering) överens om att föräldrar ska ha ett ord med i saken om man väljer att föda eller inte föda ett gravt handikappat barn. Hur ställer vi oss till att hålla föräldrarna ansvariga för förhöjningar/intensifieringar av barns egenskaper?

Vi närmar oss det känsliga ämnet eugenics/rashygien. Detta anses idag av de flesta som ett moraliskt övertramp. Men! Det moraliska övertrampet i den här frågan kommer ofta i samband med att det sker i samband med tvång från en stat/en myndighet. Just nu menar Sandel att vi inte dömer lika hårt när det kommer till privatiserad/frimarknadsenlig rashygien. Sandel pekar på exemplet Singapore där det under 1980-talet fördes ett program som syftade till att utbildad medelklass skulle gynnas att föda barn eftersom dessa ”föll efter i barnafödande” i jämförelse med sin lågutbildade landsmän och kvinnor. En rad incitament och kurser gavs till akademiker medan o- eller lågutbildade kvinnor erbjöds $4000 i utbyte mot att de steriliserade sig. Rätt eller fel?

Ett argument mot tillämpad bio-engineering är det religiösa; att människan intar skapar-rollen (blog. anm. Strunt). Sandel pekar istället på tre sekulära koncept som riskerar att gå förlorade om bio-engineering tillåts att tillämpas fullt ut:

1. Humility/Ödmjukhet. Detta knyter an till ”openness for the unbidden”-tanken. Människan lever med den ödmjuka inställningen att de positiva egenskaper (gifts) som man kan ha fötts med har kommit av en slump.

2. Responsibilty/Ansvar. Bio-engineering ger upplopp till en otrolig expansion av val. Fullt ut tillämpad bio-engineering sätter föräldrarna som fullt ansvariga för sin avkommas egenskaper. Deras val påverkar avkommans liv. Där idag ett barn kan komma till sina föräldrar och klaga på att han/hon inte har fått rätt märke på fotbollsskorna kommer morgondagens barn klaga på att han/hon inte har fått rätt genuppsättning.

3. Solidarity/Solidaritet. Desto större ansvar som vi har desto mindre sympati kommer vi att ha för de som har gjort ”fel val”. Slumpen, ”openness to the unbidden”, gör oss ödmjuka medan en tillvaro som i allt högre grad hänger på förutbestämda resultat av tidigare val får oss att se ned på de som inte lyckas oavsett vilket fält de underpresterar inom.

Sandel menar att bio-engineering ger oss en enorm övning i frihet (exercise in freedom). Ska vi, mänskligheten, koncentrera oss på att förändra oss själva eller världen? Sandels slutord är följande:

So I say, rather than bio-engineer our children and ourselves to fit the world, let’s instead create social and political arrangements more hospitable to the gifts and the limitations of the imperfect human beings that we are.

(1) Shitty word! Jag ska erkänna att jag inte vet om detta är ett exempel eller ett scenario.
(2) Jag kommer ev att utveckla skiljetecknet någon gång i framtiden.
(3) Här kan hända att jag får lyssna en gång till.

Intresserad? Kolla även in det här.


Så här kan Victoria och Daniels bröllop eventuellt bli…

2009/06/10

Drottning Victoria gifter sig med mannen av folket, den vanlige knegaren! Anhängare av huset Holstein-Gottorp, republikaner och avskedade SAAB-arbetare sluter upp i leden och gläds med de unga tu! Vem kan hålla en sur min när två unga människor får knyta trohetsband och det skapas så många arbetstillfällen inom turist- och hotellindustrin? Morgonsofforna fylls av karikatyrer av nyfönade homosexuella strukna ur någon fars från 80-talet (hovreportrar).

16 JUNI

Daniel och en polare hyr en van på Statoil och handlar öl och sprit på Bordershop i Rostock.

17 JUNI

Svensexa resp Möhippa. Daniel spelar paintball och hoppar bungyjump. Drottning Victoria säljer kyssar på stan och avslutar med champagne-provning med vänninorna.

18 JUNI

Förfest i Statshuset.

Under kvällen före bröllopet blir det fest vid Drottningholms slott. I ett så kallat partytält som Daniels pappa lånat av grannen ska unga kungligheter och inbjudna vänner fira med brudparet. Daniels vänner har gjort ett collage av digitalkamerabilder tagna under svensexan. Drottningens vänner spelar upp en cd där Victoria sjunger ”Främling”.

19 JUNI

Kortege genom Stockholm. Victoria och Daniel åker i en gammal vagn genom Stockholm. Kortegen startar vid slottet och går via city till Vasamuseet. Här ger de lyckliga tu det så kallade ”omvända v-tecknet” till Vasa-ätten. Den traditionella resan med den så kallade ”Kungaslupen” är inställd av respekt till Drottningens familj och fjolårets tragiska händelse.

Runt om i Sverige kommer Drottning Victorias platt-tv (gåva från statsministern) att visas upp.

Bröllopsfesten 19 juni kommer även att direktsändas, med korta avbrott för reklam. Enligt uppgift kommer så kallade mobiltelefonkameror också finnas med under hela festen. Daniel kommer under kvällens gång att få ärret efter njuroperationen fotograferat med just en sådan kamera.

På festen serveras det grillat (”Älskling, vad heter slaktaren nu igen? Von Lidl!”) direkt från familjen Westlings klotgrill. Det blir tal och underhållning. Bland annat kommer brudparet att kallas upp på en scen, utbyta varsin sko och sedan (rygg mot rygg) konfronteras med påståenden om deras relation där de ska höja personens sko som påståendet är mest överensstämmande med. Under den här situationen kommer det att dras ned skrattsalvor när brudparets skoval motsäger varandra, när de höjer samma sko efter samma betänketid eller överhuvudtaget gör något.

Tidig natt kommer brudparet att lämna festen under mer eller mindre subtila antydanden medan festen fortsätter natten lång. Drottningmodern och brudgummens mor stannar kvar, tillsammans med några gäster, och röjer undan det värsta stöket innan drottningmodern säjer att ”resten lämnar vi till imorgon”.

…Och så här blir det enligt Expressen.