Lame Canada! Lame Canada!

Yippee!

Den fattige mannens sommar-OS, vinter-OS, drar igång med buller och bång. På plussidan, utan några larmrapporter om akrylamid och med hälsosamt avstånd från den där varningen om att TV-tittande orsakar hjärtmalfunctions.

För mig tar det roliga slut kring klockan 12.15, då Kanadas trupp vandrar in. Det är alltid paraden av nationer som är den största behållningen. Den reaktionäre 1800-talsnationalisten i mig får otroliga kvantiteter vatten på sin kvarn (Schweiz vandrar in och plötsligt känner jag manad att resa mig ur soffan och ursinnigt hytta med näven och skrika ”Var har ni gömt nazi-guldet?”) samtidigt som ensamma afrikaner i gore-tex funkar på samma sätt som bilder av två kisande kattungar som ligger hoprullade i en låda med sockar. Underdoggeriet får ens hjärta att smälta som polarisarna.

Hursom. Nu är det igång. Deadwood-boxen och jag. Tillsammans. Resten av februari.